Yoshi....

Idag innan jag skulle ut och möta madde samlar mamma alla på en familjemöte, något vi aldrig har haft förut.
Jag hade bråttom som fan och lyssnade inte direkt på vad mamma hade och säga.
Regerade när min lillebror började att gråta..

På Tisdag klockan tjugo över sex avlivas våran hund. Det gör så ont i hjärtat eftersom att han är en som underbar hund. han är som en katt och en kängru och är full av energi. Men mamma och Jörgen har märkt av att han inte kan gå ordentligt med fram benen och han har varit väldigt trött på sistone eftersom han alltid har varit vid dörren först och alltid gladast av alla när någon kommer hem. Och allt bara för att han fick en stroke i hjärnan och kan ha en tumör i halsen.

Uschh jag hatar sånt här. Tur att jag fortfarande har min hund kvar, men han kommer nog vara ledsen han med eftersom att han och yoshi är så nära varandra och då blir ju han ensam hemma hela dagarna. Fan..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

vad heter du?
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback